Sitter ute på klubben nu och planerar inför regelutbildningen som startar 6 februari och vad det ska vara för innehåll och på upplägget. Det leder ju automatiskt till hur upplägget för säsongen skall vara. Det vore ju underbart om man kunde köra lite copy/paste från förra året. I många avseenden blir det samma sak och andra inte. Vi kommer ha en helt ny grönt kort utbildningen som gör att upplägget på utbildningarna inte kommer kunna vara likadana. Skönt på sätt och vis lite nytt material att sätta tänderna i.

Klubbhandicapet är tillbaka efter några år i garderoben. Det innebär att alla som har 36+ kommer få hcp 37 och nya golfare kommer att återigen börja på hcp54. Tror att det kan vara mycket bra för de som börjar att spela golf att lättare se och följa sin utveckling. Kommer ihåg när jag själv började spela golf. Vi så gott som tävlade om vem som kunde komma ner till hcp 36 först, typiskt killar i 15-års åldern. Första ronden lyckades jag spela ner mig till 41 och sedan tog det några ronder innan jag sänkte mig till 37 och sedan ned till 36 ganska snart därefter. Jag hoppas och tror att de flesta kommer uppskatta den här ändringen.

Några saker som jag kommer att fortsätta med under 2012 som jag tycker var bra men som man kan utveckla lite mer är juniorveckan som vi hade i juni. Den startade med den årliga knatteskolan, måndag-torsdag. Veckan avslutades med läger för de äldre juniorerna, självklart med övernattning. Det kommer att vara starta-upp-kurser i början på säsongen men jag tror att jag måste fundera över hur många och över upplägget. Något som definitivt kommer finnas kvar 2012 är medlemsträningarna där alla är välkomna ned och träna oavsett kön och hcp. Jag upplevde det som en succé även om det inte var fullt på alla träningar. Nytt för säsongen på utbildningsmenyn blir möjligheten att kunna köpa träningstillfällen, enskilt, över hela säsongen. Att kunna boka in en lektion i veckan där man kan jobba med teknik, rutiner, spel på banan. Egentligen vad som helst när det gäller golfspelet. Vill man ha hjälp med att bara komma ut och träna en gång i veckan är det här ett superbra alternativ där jag tror att jag kommer motivera dig till att träna och spela mer och bättre.

Tror det börjar bli dags för mig att boka in alla dessa aktiviteter snarast.

Dags att åka hemåt och äta lite innan dagens träningspass.

Ha det bäst /Fredrik

Under några timmar i November satt jag och sammanställde  resultaten från tävlingarna 2011. Syftet till det var något helt annat än vad jag skriver om här men det väcktes många tankar på grund av det, en liten biprodukt till det hela. Det jag visste innan jag började kika på detta var att resultaten varit väldigt skiftande under säsongen. En del resultat var fantastiska medan vissa har haft det lite tyngre för att uttrycka sig milt. Ska inte lägga upp några resultat här så var inte oroliga utan läs gärna vidare.

Under säsongen 2011 var det 1992 personer som startade i någon av de tävlingar som ligger upplagda i Git. Det är allt från KM till några större sällskap som hade egna tävlingar.  Av dessa 1992 personer var det 1097  personer som startade i tävlingar som var individuella alltså ingen typ av lagtävling. Resultaten var spridda från 4 poäng ända upp till 43 poäng. Snittpoängen på tävlingarna under 2011 var 27 poäng det var endast 45 personer som sänkte sig på tävlingarena under 2011. Jämfört med säsongen 2010 där det var 1244 startande varav 31 personer sänkte sig på tävling. Jag trodde båda åren att det var fler som sänkte sig under tävlingsronderna. Ska bli intressant att se hur 2012 artar sig.

Hade alla tävlingar varit poängbogeytävlingar hade snittscoren varit 36,5. Vad är planen för att ni ska nå högst upp på podiet? Fysträning, mentalträning, golfteknik? För att jag ska vara bättre förberedd inför säsongen 2012 har jag sedan november tränat fys dels med juniorerna men också med den grupp seniorer som är med och tränar på Klockartorpet. Juniorerna som även körde fys under förra vintern kom ut och hade en riktigt bra vår så ska bli kul att se om det blir något liknande i år. Det som ska bli väldigt intressant att se hur de seniorer som är med och tränar fys under vintern spelar i vår och under säsongen. För att få ett bättre tänk och lättare hålla fokus ska jag även ta och läsa några böcker bland annat Golf is not a game of perfect som är skriven av Bob Rotella. Har bara hört gott om den. Kan lämna en liten recension av den när jag har tagit mig igenom den om intresset finns vill säga? Kan ju inte heller hoppa över att läsa några golfteknikböcker. Verkar som jag har en stressig vinter/vår framför mig.

Sist men mist så vill jag önska alla en god fortsättning på det nya året!

Vi syns snart ute på klubben /Fredrik

Tänk er tillbaka till en runda i somras när solen sken, det var varmt i luften, ni har trevligt sällskap och är på väg upp mot första tee, fyllda med förväntningar och förhoppningar om att det här kommer bli årets bästa runda. Den dagen när ni lyckas med allt, där drivarna är spikraka och puttarna rullar er väg på greenerna.

Dags att slå ut, första utslaget blev kanske inte riktigt vad ni räknat med men bollen är i spel och ni har påbörjat vandringen mot 18:e green. Andra slaget landar på green och förväntningarna uppfylls. Birdieputt på gång! Koppsnurr och ur men det gör inget det är alltid skönt att börja med par på första hålet. Iväg mot tee nummer 2 där utslaget hamnar i dungen till höger, lite svordomar och på vägen fram till bollen. Andra slaget ut på fairway, tredje upp på green och en lätt enputt för par. Det här går ju galant! På par efter två hål och det känns som man är odödlig. Vidare iväg mot nya äventyr. På sjätte hålet kommer rondens första katstrofhål där två bollar hamnar i skogen, en till vänster och en till höger. Nu är det rätt så svårt att veta hur man ska göra för att slå bollen mitt i fairway men det löser sig, tar det säkra före det osäkra och slår ut med en järnklubba istället för med drivern. Petar fram en järnfemma som går lite snett men bollen är ändå med i spel, tredje upp i närheten av green där det blir en tvåchip med efterföljande tvåputt. -Åh herregud!!! Hur ska det här sluta! Jag visste ju att det skulle bli så här!  Nu tror jag att jag inte är ensam om att uttrycka mig så här på golfbanan så jag hoppas att det är fler än jag som känner igen sig. Nåja bollen är i hål till slut och vidare mot sjuan där osäkerheten från drivarna på sexan sitter kvar men med mycket möda lyckas ni få ut bollen som ligger spelbar längs skogskanten. Spelet fortgår lite så här under de resterande hålen på väg in mot niohålsfikan. Lite osäkert men ändå framåt.

Äntligen lite fika och lite lugn och ro, sitta ner och diskutera scoren med kompisarna, ta en kaffe och korv och verkligen njuta av livet. Det är ju trots allt väldigt roligt att spela golf.

Efter lite eftertänksamhet och nya friska tag är ni på väg upp mot tian där de sista utmaningarna väntar. Det är lite lättare nu när man blivit lite varm i kläderna och ”vet” hur man ska göra för att lättare få bollen i hål. Nåja visst kan det bli vingel både till höger och vänster fortfarande men det verkar vara lite lättare att hålla bollen i spel och få bollen i hål. När ni börjar närma er slutet på ronden är det lätt hänt att man börjar summera ihop hur det gått hitills och man tappar lite fokus på nuet och kanske tittar lite väl mycket i backspegeln och undrar vad det är som har gått snett och vad man kundet gjort bättre och ibland har man ser man att det gått väldigt bra och tittar lite väl mycket framåt och undrar hur mycket kommer jag sänka mig med. Jag brukar försöka, hur det än gått, njuta av de sista hålen för att få en positiv känsla med mig in som gör att jag vill ut och spela igen.

Nu är det dags för sista putten för ronden och en känsla av nöjdhet smyger sig på och ni är rätt nöjda med vad ni presterat, bollen rullar i hål och vandringen är slut för den här gången.

Det man inte ska glömma är att under vandringen från tee ett till green arton så har det ju hänt massa andra saker. Skrattat högt, slängts mellan hopp och förtvivlan, varit nervös, ändrat småsaker för att slagen skall bli lite bättre, svurit och lovprisat vår herre och så vidare.

När man sitter och funderar på hur en golfrond kan se ut och hur man känner sig så är det väl nästan så att nästan hela livet ryms  i en golfrunda. Nu har jag ju dock inga egna barn och har några år kvar till pensionen men jag försöker föreställa mig lite hur det skulle se ut när livet har tagit mig så långt.

Jag tänker så här att början på ronden är även starten i livet där det mest är glädje och skoj och lek, man gör misstag men det gör inte så värst mycket man har ändå en lång väg att vandra innan man det är över. Under livet och ronden kommer det hända saker som man inte kan påverka utan det gäller lite att acceptera läget och gå vidare och göra det bästa av nästa situation och inte försöka göra om samma misstag igen. Kanske behöver ändra lite på greppet eller hur man möter problem i arbetslivet etc. Nervös inför nya situationer som när man får barn, köper första huset och gud vet allt vad man hittar på. Efter halva livet så känns det som många tar en ”paus”, man tar sig lite mer tid för sig själv och sina egna intressen  och njuter av vad man presterat hitills. Under slutet av ronden/livet så gissar jag att många tittar tillbaka på vad som hänt och verkligen njuter av ronden/livet. Går upp på sista greenen och inser att det mesta har trots allt varit bra och man inser att ronden/livet varit alldeles för kort och det hade inte gjort något om den var lite längre. Den största och bästa skillnaden, vad jag vet nu i alla fall, är att golf kan jag gå ut och spela en gång till men livet är svårt att leva om.

Någonting som jag fortfarande försöker lära mig är att inte ta golfen på för stort allvar det är inte helt lätt, men som sagt så jobbar jag på det. Här finns det ytterligare en likhet.

Ta varken livet eller golfen på för stort allvar då tror jag att vi kommer att ha både roligare i livet och på golfbanan.

/Fredrik

Så här är min statistik hitills för säsongen 2011 (29 ronder)

Fairwayträffar 47,7%      Missade vänster 32,2%     Missade höger 20,0%
Greenträffar 59,3%     Missade 40,7%
Chip en-putt 31%     Bunkerslag en-putt 23,8%
Puttar per hål 1,85    Puttar per hål med greenträff 2,0
Snittscore par 3: 3,4    par 4: 4,4     par 5: 5,1

Total score +6,7

Eagles 1%
Birdies 9%
Par 54%
Bogies 29%
Dubbel bogies eller mer 8%

Andra alternativet som jag ofta får höra som man vill slå bollen är att slå den helt rent. Alltså att få klubban att knappt nudda gräset utan att bara träffa bollen. Samma sak här ligger bollen på lite fluffigt gräs eller på en peg så då fungerar det alldeles utmärkt men blir betydlig mycket svårare när det ligger på en kortklippt fairway eller kanske på en rangematta. Brukar ofta bli lite halvtoppade slag som inte känns så skönt i händerna när vädret är lite kyligare än vad det varit sista veckan.

Tredje alternativet är att få en bollträff när klubban är på väg nedåt och innan den träffar marken, vilket också oftast blir en bra bollträff. Det kommer innebära att ni träffar bollen först sedan går klubban ned mot marken och kommer antagligen slå bort lite gräs och torv. Se filmsekvensen nedanför.

Bra bollträff

Visste ni redan det här är det bra med en liten påminnelse om inte annat så har ni något att ta med er i tanken när ni är ute och spelar nästa gång. /Fredrik

Nu var ju inte jag född förr eller jo det är jag ju om man jag jämför med dagens ungdomar och det måste man väl kanske för att det ska bli relevant.

Alla säger, inklusive jag. att spontanidrotten var tydligare och bättre förr och idag sitter man bara inomhus och spelar data. Det var mer liv och rörelse ute, barn och ungdomar var ute och spelade fotboll och idrottade mer i allmänhet. Det var lättare att gå över till kompisen och ringa på dörren och sen gå ut och leka. I värsta fall fick man ringa till kompisen och fråga om man skulle hitta på nått och löste inte dessa åtgärder problemen så kunde man gå ut och hoppas att det fanns någon ute som man kunde umgås med. Hur det än var så var det ganska enkelt att hitta på något med sina kompisar. Eller?

Vi funderade lite på hur det verkligen var. Vi håller nog med om att det var fler som höll till ute hela dagarna och kvällarna och det kan nog bero på att det fanns inte så mycket att göra inomhus. De värsta dagarna som fanns när man ung var de dagar när det regnade. Det är ju det fortfarande men av andra orsaker, idag finns det saker att göra inomhus om man vill men det är inte så roligt att jobba ute när det är få plusgrader och det regnar hela dagen vilket också gör att det inte är så många som kommer ut till klubben. Tillbaka till ämnet igen…Jag och Johan gick i samma klass på gymnasiet och när vi skulle ha någon aktivitet efter skolan så var vi tvungna att bestämma det dagen innan för att alla skulle kunna ta med sig kläder, var inte riktigt läge att skicka ett sms , mail eller ett meddelande på facebook eller msn tidigt på morgonen och organisera något. -Nä, just ja! Det gick ju inte msn fanns inte, facebook fanns inte och inte heller msn. Mobiltelefoner fanns men det var få som hade dessa och jag är tveksam till att det gick att skicks sms. Av de anledningarna så var det svårt att göra något ”spontant” efter man slutat skolan, visst kunde man ringa men det tog väldigt lång tid att få tag på alla som var inblandade. Om man ringde var det ju inte säkert att någon som svarade och man var tvungen att komma ihåg att göra det senare, gå ut på gården och hoppas att någon var där, var inte ens ett alternativ. Så här i efterhand kanske det inte var så spontant?

Jag är nog inte den som ska sitta och skriva hur det ser ut idag men jag får försöka tänka mig lite hur det kan se ut. Någon sitter hemma framför datorn och chattar med fyra personer samtidigt om både det ena och det andra. En person vill åka iväg och spela lite beachvolley på sommaren men det är lite tråkigt att spela på fyra så man försöker få tag på några fler som vill vara med. Jag skulle nog utan att överdriva säga att inom några minuter så kan dessa fyra personer vara dubbelt så många eller till och med ännu fler. Fyra personer som skickar sms till fem personer, frågar andra kompisar på chatten och kanske till och med lägger ut en text på facebook så har man nått ut till lätt hundra personer. Det här händer på några minuter under dessa minuter innan svaren börjar ramla in så har man hunnit packa väskan och kanske till och med vara nere på Löga och bolla lite.

Det är spontant och det kan jag lova att det hände inte på min tid i Tillberga men å andra sidan tror jag att många av dagens barn och ungdomar missar att leka med egentillverkade båtar i SJ-diket, bredvid grusvägen som leder upp till grillen.

Jag är tveksam till att saker var bättre förr, hade saker varit bättre förr hade vi fortfarande spelat persimmondrivers och lindade balatabollar. En spåning på vägen mot Malmö undertecknad av Fredrik Hellsten och Johan Holmgren

Under en paneldebatt såg jag ljuset och allt vart så otroligt klart för mig. Den handlade om hur vissa grupper inom golfen upplever golfklubbarna och banorna. Tänkte berätta lite snabbt och enkelt hur det kan se ut….

När jag kommer ut till en golfklubb så känner man sig alltid välkommen, det är väldigt sällan klädkoder och jag är säker på hur jag ska föra mig och ska ta vägen. Oavsett om jag är på banan eller i klubbhuset är det inte svårt att hitta eftersom jag vet var jag hittar informationen lätt.

Ska jag ut och spela på den här banan är det ju oftast inget problem eftersom jag antingen bokar tid via Git eller så kan jag göra det på plats i receptionen. Är det obemannat så finns det oftast ett kuvert som jag kan stoppa mina greenfeepengar och lägga i någon brevlåda. När jag väl är ute på banan är det som tur var inte kö så värst ofta och det går relativt fort att spela. Ute på banan bland alla andra spelare så är det inte så många som tittar på hur jag spelar vilket gör att det känns väldigt avslappnat och skönt.

Tydligen så har även på det här myntet två sidor. Svenska golfförbundet har under 2010 gjort en undersökning där man intervjuat personer som har slutat spela golf där avsikten varit att ta reda på varför de har slutat. Jag gissar att de flesta som läser det här känner igen sig i vad jag beskriver ovan men det som är så gemensamt för alla oss som älskar golf är just det som skiljer sig från de som fortsätter och de som slutar.

Jag tror att det är väldigt få klubbar som ställer sig upp och faller in i ledet och säger att på vår klubb är vi snobbar, alla är inte välkomna, det är svårt att boka tider etc. Tyvärr så är det precis så som många nybörjare, gäster som inte spelar golf eller de som inte spelar så ofta.

Det är rätt oroväckande att det är så många som slutar av dessa orsaker när de flesta av klubbarna jobbar för att det inte ska vara så. Det var en ordentlig väckarklocka för mig som verkligen fick mig att tänka på hur vi jobbar på Tortuna GK. Många av de saker som nämns i den här undersökningen vet jag att vi gör bra men det finns mycket som vi kan göra bättre. ”Tortuna GK – hemmaklubben” är något som funnits med under några år och något som vi kommer jobba vidare med. När man kommer till Tårtan ska det kännas som man kommer hem.

Just nu vill jag att alla som varit bortresta över vintern kommer hem igen till Tortuna GK. Jag lovar att det är ensamt att sitta hemma utan sällskap

/Fredrik

Hur ska man då veta vad som är rätt att göra för att få våra medlemmar att stanna kvar och vilja hänga ute på Tortuna GK? Jag har ensam i min kammare hemma funderat lite på hur det skulle kunna se ut på Tortuna GK om några år.

Självklart finns klubben kvar och personal kommer jobba i klubbhus och på bana. Strukturen av de anställda kommer vara lite annorlunda mot hur det ser ut idag. Vi kommer ha en anställd som är ansvarig för banan, en tränare som är jobbar med den idrottsliga biten, en som är ansvarig för att ta hand om klubbens samarbetspartners, en som jobbar med de personer som inte vill ha golfen som en idrott utan mer som en social verksamhet och en som har hand om den dagliga driften i klubben. Självklart finns det fler personer anställda för att vi ska kunna leverera en produkt som är den bästa av vårat slag.

Efter juniorlyftet som golfförbundet drar igång i juli 2011 kommer det att vimla av juniorer på klubben hela dagarna, året runt. Därför kommer ett samarbete inledas med Tortunaskolan. I klubbhuset kommer det att finnas en lärare som hjälper juniorerna med läxor etc på eftermiddagarna. Alla vet redan idag att för att få juniorer att tycka att det är värt att hänga på ett ställe måste det vara roligt och roligt kommer det att vara. Lekplats, senaste tv-spelen, bra övningsområden, andra idrottsaktiviteter är bara en del av vad som kommer att finnas.

Eftersom det finns så många bra aktiviteter för juniorerna så kommer föräldrarna att tycka att det är en alldeles utmärkt plats att ha sina barn på. Det gör att föräldrar med vänner och bekanta kommer att få mer tid för sin egen golf och välmående. När träningar och ronder är slut för föräldrarna har barnen hunnit träna golf, pingis, tennis, fotboll eller vad som står på schemat samt gjort sina läxor och man kommer har mer och bättre tid tillsammans hemma i sin lugna vrå. För de som inte vill spela golf alla dagar i veckan så kommer det finnas ett fullutrustad gym, tennis, pingis, bridge, biljard etc.

På banan har vi jobbat mycket för att skapa en bra kvalitet över hela säsongen och utmaningar för alla typer av spelare. Vill man spela en längre bana är det möjligt och självklart kortare också. Vill man spela sex, tolv eller arton hål är det möjligt eftersom varje sexhålsslinga startar och slutar i anslutning till klubbhuset. Vill man inte spela på banan kommer det finnas hål som är byggda enbart för träning, träningsområdet kommer hålla en hög klass vad det gäller närspel, drivingrangen är öppen året runt oavsett väder och vind.

Nu har jag inte hunnit så värst mycket längre vad det gäller restaurang, shop, spa och övriga verksamheter men det är något som snurrar i huvudet fortfarande.

Något som jag är helt säker på är att hur och vart vi än tar vägen kommer vi hela tiden att fortsätta att vara hemmaklubben. Hemmaklubben där man känner sig hemma. Relationerna mellan alla som vistas på klubben oavsett man är golfare eller ej kommer vara det som avgör vart man äter, spelar golf, gör sina läxor eller bara trivs.

Borta bra men hemma bäst helt enkelt!!!

/ Fredrik

Varför vill jag lägga ned hela min själ i min hobby? Hur kommer det sig att jag kan arbeta så mycket? Om jag gör det här skulle jag kunna göra det bättre och hur skulle jag kunna göra för att utföra det bättre?

Jag brukar ställa mig dessa frågor lite då och då samt att jag ofta träffar personer ute på klubben som funderar på varför och hur det kommer sig att jag lägger ned så mycket tid på mitt arbete som även är min hobby. Det är inte så svårt att lägga ned tid på något som man älskar och något som man hela tiden får feedback på om man gör det bra eller dåligt.

Det som jag upplever svårt är att hålla den här lågan brinnande för de personer som jag träffar. Det känns som det är en balansgång och balansgången utförs på en knivsegg. Kliver man över på fel sida och råkar säga fel sak eller ger fel typ av feedback så blir det en brandkårsutryckning som släcker den låga som flammar. Det kan även vara ödesdigert att slänga på för mycket bränsle på den låga som brinner. Ni som eldar hemma i kakelugnar, öppna spisar eller för den delen ute i naturen vet att man kan kväva elden genom för mycket bränsle.

Det var en ”liten” tanke som jag har försökt bearbeta och sätta ord på nu under flera veckor. Sammanfattningsvis handlar det om att vara pedagogisk och försiktig i vad man säger för att man inte ska släcka en liten låga som kan bli en stor eld. Den stora elden kan brinna i en kommande världsetta, en medlem som älskar golf, en medarbetare eller kanske till och med sitt eget barn som har hittat en hobby.

Var rädda om varandras intressen och varandra så kommer 2011 att bli ett vinnande år!

/Fredrik

I december kommer jag antagligen sitta framför datorn och kolla på svingar som jag har spelat in under hela säsongen och fundera ytterligare på vad man skulle kunna förändra för få ett bättre resultat på golfbanan för dessa elever, läsa böcker och surfa runt på nätet för att hitta information och inspiration. Jag tror inte att det finns något så roligt och ändå så frustrerande som att läsa, se och fundera på golf som när man inte kan utöva det.

Inför vinterhalvåret så har jag tidigare år, när jag jobbat på Tortuna, haft min tränarutbildning att fundera på men i år så är den avslutad och vet inte riktigt vad jag ska pyssla med. Jag försöker alltid hitta någon utmaning under vintern för att lära mig nya saker men vet inte ännu vad det blir men den största utmaningen vore nog att försöka lära sig att spela gitarr eftersom jag är helt omusikalisk.

Har jag helt tappat tråden nu? Nix pix! Den här vintern kommer att gå lika snabbt som den här säsongen och snart är det dags att ställa sig på drivingrangen och slå bollar, ut på banan och njuta av vårvädret och umgås med goda vänner. Jag hoppas verkligen att jag kommer att få se er ute på Tortuna GK, hemmaklubben, till våren!

Glöm inte bort tokgolfen 30/10! Citerar Micke Groth ”Förvänta er det oväntade”. Vi hörs och syns då!

/Fredrik